the thing

Kära dagbok. Husse tog fram den där brummande varelsen från städskåpet igår igen. Han håller på och tämjer den, men det går långsamt. Han håller i halsen på den och bankar huvudet på den mot golvlisterna. Den har ännu inte gett med sig, och jag tänker då inte räkna med att komma undan med livet i behåll om den får tag på mig. Jag sprang kvickt som attan in till matte som satt vid datorn och la mig och tryckte i hennes knä. Hon var nog också rädd, för hon suckade tungt och skakade förtvivlat på huvudet. Skönt att hon hade mig att trösta sig med då.