Milo utan u

"Varning! Camp-hund!"

2009-08-09T12:20:00.003+02:00

En välförtjänt paus i tältet under semestern med familjen. Många kaniner att jaga, många pensionärer att behaga. Tro fan man blir trött.

print my message in the saturday sun

2009-07-01T09:26:00.004+02:00

Kära dagbok. Vad hände med allt prat om jämlikhet och brödraskap? För varje dag som går blir det allt tydligare för mig hur ytlig världen är, och hur svårt vi har att se varandra för vad vi verkligen är. Fördomarna sitter som en hinna över våra ögon, och allt som passerar in i vårt medvetande filtreras och förvrids genom dessa segregationens och utanförskapets linser. Ta mig som exempel. Från den dag jag föddes har jag helt förnekats den personliga integritet som andra tar som självklar. Vart jag än går tror människor att de utan vidare kan röra vid min kropp med sina smutsiga händer, kalla mig för öknamn och beordra mig att sitta fint och räcka vacker tass. Jag morrar bestämt att jag själv kan avgöra om jag ska sitta eller stå, och nån vacker tass har jag då rakt inte att ge just dem. De lägger huvudet på sned och frågar med bebisröst om jag blev lite rädd. Som om det är JAG som borde vara rädd! Man ser mig helt enkelt inte för vad jag är. Och varför då? Jo, för att jag är VIT. Message: I'm not gonna spend my life being a colour!

the thing

2009-06-18T09:24:00.003+02:00

Kära dagbok. Husse tog fram den där brummande varelsen från städskåpet igår igen. Han håller på och tämjer den, men det går långsamt. Han håller i halsen på den och bankar huvudet på den mot golvlisterna. Den har ännu inte gett med sig, och jag tänker då inte räkna med att komma undan med livet i behåll om den får tag på mig. Jag sprang kvickt som attan in till matte som satt vid datorn och la mig och tryckte i hennes knä. Hon var nog också rädd, för hon suckade tungt och skakade förtvivlat på huvudet. Skönt att hon hade mig att trösta sig med då.

trädgårdstrauma

2009-05-30T16:02:00.001+02:00

Kära dagbok. Var med matte och husse vid koloniträdgårdarna vid Rambergsvallen härom dagen. Fastnade med huvudet i ett staket. Vilken skam.

long time no see (eller: many hotdogs later)

2009-05-14T08:20:00.004+02:00

Kära dagbok. Matte har jobbat en massa senaste veckorna, och jag får inte använda datorn när hon inte är hemma. Undrar om Leif har samma problem. Börjar hur som helst tröttna på det här med killdagar. Husse är helt OK, men det krävs en kvinna för att skapa ett hem. Och en blogg. Och för att träna fotposition med massor av smaskiga hotdogs (läskigt namn på ett livsmedel, by the way). Jag vet såklart precis hur hon vill att jag ska göra, jag menar det krävs knappast en raketfysiker för att sitta fot, men jag befarar att hon har en hel del övrigt att komma med om jag låter henne inse det. Jag trivs bra med det här fottränandet. I can go on forever.

pippi på apport

2009-05-05T13:21:00.002+02:00

Kära dagbok. Det här med apportering börjar bli ett seriöst orosmoment. Det var OK när jag fick godis för att bara titta på den där fåniga träbiten, men nu är matte plötsligt oerhört mån om att jag ska ha den i munnen. Och tro mig - när någon desperat vill att du ska stoppa in något i munnen, då finns det en hake. Labradorerna på kursen verkar förvisso överlyckliga över att få bära omkring på i princip vad som helst, men vad fan vet en labrador? De kallar sig förresten "fågelhundar", har jag hört. Haha. Vem var det som knep en duva med mjölktänderna, frågar jag bara. Ja, inte var det den där Mes-Morris i alla fall...

Blogg i livets slutskede?

2009-04-28T21:16:00.003+02:00

Kära dagbok. Bad matte att skriva in mina födelsedata här på bloggen, så att folk kan se när jag fyller år och skicka presenter. Det sket ju sig kungligt. Turns out att man måste vara minst tretton år för att blogga här. Tretton år! Vad fan tror de att en trettonårig jycke har för kul att säga? "Kära dagbok. Såg en blåmes genom fönstret idag. Regnar lite. Fast och fin avföring i morses." Nä, fy sjutton. Kan man ju tänka sig hur många träffar den bloggen får...

Need I say more?

2009-04-25T21:30:00.001+02:00

Kära dagbok.

pondering the poop

2009-04-24T17:48:00.005+02:00

Kära dagbok. Jag kom att tänka på en sak idag. Jag har aldrig någonsin sett en människa bajsa. Jag har sett dem äta, men det verkar som om allting de sväljer på något mystiskt sätt blir kvar där inne. Kanske är det därför som matte och husse är så noga med mitt bajs och sparar det i små svarta påsar. Kanske känns det lite mer speciellt för dem än det gör för mig, jag som bajsar varenda dag. Hädanefter ska jag nog tänka på att värdesätta mitt bajs mer.

balladen om konsekvenser

2009-04-20T18:50:00.002+02:00

Kära dagbok. Det bor en dobermantik några hus ned på gatan. Farah. Änglalik och imponerande. Precis som jag. Vi råkade varandra i går kväll, men matte lät mig inte hälsa på henne. Jag anar att det har något att göra med det där spetskräket jag bet förra veckan. Attans. Det här med konsekvenser verkar vara stort i människovärlden.

PS: Om ni undrar vem snyggingen som döljer sig bakom bilden på den nya bannern är, så är det jag. Såklart. Exmatte är haj på det här med datorer och layout. Min nya matte skulle må bra av att lära sig ett och annat. Om raggning också. She's seriously cramping my style.

the finer things in life

2009-04-19T10:02:00.004+02:00

Kära dagbok. Himmel, åh himmel! Matte bestämde sig äntligen för att bädda rent i sängen idag! Det kan verka som en obetydlig detalj, men icke! När matte bäddar rent i sängen viker hon nämligen alltid ihop täckena och lägger dem i en alldeles himmelsk hög av molnfluff i fotändan av sängen. Är man bara tillräckligt snabb och kryper ihop ovanpå innan hon hinner sätta på nya påslakan kan de rentav bli liggande där resten av dagen. Livet är vackert ändå!

helt svanslöst ogenomtänkt, ju

2009-04-15T21:02:00.001+02:00

Kära dagbok. Kom precis hem från hundkursen. Det är jag, två labradorer och två schäfrar. Det går rätt OK. Både matte och husse lär sig snabbt, inget att skämmas för direkt. Men en sak fattar jag inte. När vi tränade med apporterna idag fick de andra hundarna mycket större apporter än jag. Hur tänker de egentligen? Borde man inte anpassa storleken på apporten efter storleken på hunden? Människor och logik, alltså...

She's a Lady

2009-04-15T10:13:00.000+02:00

Kära dagbok. När jag var ute och rastade husse i morse träffade jag henne igen. Lady. The one and only. Vit som snö, välfriserad, ung och livlig. Jag bröstade såklart upp mig och försökte impa på henne, men hon bara gläfste åt mig och viftade på den där söta lilla bakdelen åt mig. Den hyndan. Om jag bara hade all utrustning intakt...

cheap monday

2009-04-14T23:50:00.001+02:00

Kära dagbok. Igår blev jag såld. SÅLD! Och för en sketen krona till på köpet! De kallar det "en symbolisk summa". Och vilken jävla symbolik sedan! Jag ska fan se till så att de får valuta för pengarna. Så sant jag är en terrier!